Det är allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar så att medarbetare får flytta fysiskt, det innebär även en mental förändring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien låg fokus på hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. Påverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien är kvalitativ med en fenomenologisk utgångspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Det är allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar så att medarbetare får flytta fysiskt, det innebär även en mental förändring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien låg fokus på hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. Påverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien är kvalitativ med en fenomenologisk utgångspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

?Ska vi förändra oss nu igen?? Det börjar bli ett ganska medfaret talesätt, men samhället förändras i ett allt snabbare tempo. Omorganisation är ett mångskiftande fenomen i den offentliga sektorn. Jag har i min uppsats studerat en omorganisation inom sjukvårdens serviceverksamhet. Mina frågeställningar om fenomenet omorganisation var; Upplever personal sig delaktiga och känner de att de har fått tillräckligt med information? Har de förväntningar eller farhågor om sin anställningssituation inför den nya förvaltningen? Syftet med denna uppsats var att kartlägga personalens upplevelser inför en omorganisation.

I vår uppsats studerar vi en omorganisation och jämför tillvägagångssättet med teorier gällande projekt och projektledning. Vi arbetar utifrån en retorisk frågeställning gällande om de traditionella projektteorierna räcker till som verktyg för att en projektledare skall ha möjlighet att leda ett framgångsrikt projekt. Eller är det måhända så att man som projektledare behöver besitta andra kunskaper än ren och skär projektteori?Syftet med vår forskning grundar sig i att det i dagsläget är många projekt som misslyckas och vi vill försöka finna orsaken till varför. Under uppsatsens gång har vi dykt in i projektteorins värld och byggt på vår teoretiska referensram.

Vår studie har som syfte att uppmärksamma på vilket sätt ledarens kommunikation återspeglas i medarbetarna och anställningstillfredställelse vid en omorganisation. Genom att se organisationsförändringen genom medarbetarnas subjektiva upplevelser hoppas vi kunna hitta nya insikter för att bättre kunna hantera framtida organisationsförändringar. Vårt syfte är således att belysa såväl ledarnas uppfattade kommunikation (utifrån medarbetarens perspektiv) samt medarbetarnas egna uppfattade emotioner i relation till en omorganisering..

Undersökningen grundar sig på att det i Sverige inte har gjorts så många studier på om anställda upplever att arbetsgivaren brutit mot det psykologiska kontraktet när en omorganisation har genomförts. Om anställda upplever brott mot det psykologiska kontraktet har visat sig vara en viktig faktor att undersöka för att förstå hur förändringar på arbetsplatsen påverkar de anställdas känslor, attityder och beteende. Föreliggande studie är baserad på enkätsvar från 63 personer som är anställda vid Solna tingsrätt. Resultatet från envägs oberoende variansanalyser och hierarkiska regressionsanalyser pekar mot att anställda som är berörda av en omorganisation upplever brott mot det psykologiska kontraktet samt att brott mot det psykologiska kontraktet och anställningsotrygghet är relaterat till lägre generell arbetstillfredsställelse och sämre psykisk hälsa. Studien visar vikten av att ledningen ger de anställda en möjlighet att utveckla ett nytt psykologiskt kontrakt som passar de nya anställningsförhållanden som en omorganisation medför..

Syftet har varit att studera chefers uppfattningar om en omorganisation i ett företag i transportbranschen. Den fråga jag ställt mig är vilken betydelse gemensamma mål och visioner, delaktighet och tid för utvecklingsarbete, ett stödjande förändringsledarskap samt en kultur som främjar lärande har haft i en omorganisation som genomförts i Företaget X. Den metod som använts har varit kvalitativa intervjuer som tagit utgångspunkt i hermeneutiken där framför allt innebörder och intentioner studerats. Respondenterna har bestått av åtta chefer vid Företaget X. Det framkommer att omorganisationen inte lyckats till fullo utifrån de mål som sattes upp.

Dagens hälso- och sjukvård kännetecknas av allt fler omorganisationer. Mycket av den omvårdnad och uppföljning som tidigare togs omhand på sjukhusen har flyttats över på primärvården. Syfte med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av sin arbetssituation efter omorganisation. Nio distriktssköterskor från två vårdcentraler i norra Sverige deltog och data samlades in med semi-strukturerad intervju som sedan analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde svårighet att möta de ökade kraven och att de påverkades både som person och professionell.

Intentionen med denna studie var att söka djupare förståelse för anställdas upplevelser och förväntningar av inflytande vid en stor omorganisation. Studien bygger delvis vidare på en kvantitativ undersökning som gjordes i samband med organisatoriska förändringar inom Göteborgs stad. Där framkom flertalet faktorer som kan in- och påverka individens upplevelse av inflytande. Med utgångspunkt ur tidigare forskning utarbetades fem olika teman kopplade till dessa faktorer; förändring, ledarskap, attityder, kommunikation och inflytande. Härefter intervjuades fyra personer anställda inom Göteborgs stad.

Intentionen med denna studie var att söka djupare förståelse för anställdas upplevelser och förväntningar av inflytande vid en stor omorganisation. Studien bygger delvis vidare på en kvantitativ undersökning som gjordes i samband med organisatoriska förändringar inom Göteborgs stad. Där framkom flertalet faktorer som kan in- och påverka individens upplevelse av inflytande. Med utgångspunkt ur tidigare forskning utarbetades fem olika teman kopplade till dessa faktorer; förändring, ledarskap, attityder, kommunikation och inflytande. Härefter intervjuades fyra personer anställda inom Göteborgs stad.

Organisationsförändringar såsom omorganisation eller avveckling av verksamheter är idag en del av vardagen. I en sådan process är det många parter som måste enas och samarbeta vilket i stort sett gör konflikter ofrånkomligt. För en fortsatt god relation mellan inblandade parter är hanteringen av uppkomna konflikter av en avgörande roll. Syftet med denna uppsats är därför att studera hanteringen av de intressekonflikter som uppstått mellan fackförbund och arbetsgivaren. Mer precist vill vi studera vilken eller vilka strategier som använts vid konflikthanteringen, vem som hade ansvaret för den samt om konflikthanteringen blev konstruktiv eller destruktiv.

Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjälpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation.Metod: I min undersökning har jag använt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundärdata. För att kunna samla information för empirin har jag använt intervjuer vilket i studien representeras av primärdata.Resultat & slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa färdigheter att gå framåt och göra en förändring. Speciellt när kommunikationen i företag/organisation är dålig, finns det ett behov att engagerar personaler för förändring som ska hända. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstånd mot förändring och förbättra personalers engagemang på arbetsplatsen.

Syftet med denna studie är att undersöka mellanchefers upplevelse av den del av förändringsprocessen vid Boden kommuns omorganisation som avser medarbetarperspektivet. En kvalitativ metod har tillämpats för att besvara syftet. Intervjuer har genomförts med åtta förvaltningschefer och sju avdelningschefer. Intervjufrågorna bygger på tre teorier: Blumberg- Pringle's modellen (1990) för arbetsprestation, Claes Janssens (1996) teori om förändringens fyra rum samt Locke & Lathams (1990) målsättningsteori. Resultaten visar på brister i information och utbildning samt i genomförandet av omorganisationen, vilket torde ligga till grund för andra problem som har uppstått senare i förändringsprocessen.

Precis som människor påverkas av sin omgivning, påverkas även organisationer av sin omvärld. Vår tids globalisering och den hårda konkurrens som den tillför ställer allt högre krav på organisationerna att förändras i takt med sin omvärld för att överhuvudtaget kunna överleva. Men de krav som kan leda till både organisationsstrukturella och ekonomiska problem behöver inte enbart komma genom press utifrån, utan kan även uppkomma inifrån organisationen.Uppsatsen har som syfte att försöka ta reda på hur en organisation hanterar den psykosociala arbetsmiljön som uppstår i samband med en omorganisation. Författarna har velat se om det går att urskilja tendenser till hur man bäst hanterar alla de känslor som uppkommer hos de drabbade medarbetarna i samband med en förändringsprocess. Uppsatsen ämnar även att söka svar på hur ledningen uppfattar det känslospektra som utspelar sig hos de medarbetare som utsätts för en organisationsförändring.Undersökningen som genomförts har haft en abduktiv ansats där datainsamlingen varit kvalitativ i form av en fallstudie.

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.